Sjötermer

Akterut	Anger befintlighet, något finns akterut, bakåt.
Akterruff	Utrymme längst bak i båten.
Angöra	Att närma sig land från sjön.
Anlöpa	Att komma fram till sin destination.
Ansätta	Att styva upp fartygets stående gods, vant, stag mm med ansättningsskruvar eller taljor.
Avdrift	Ett fartygs oberäknade kursavvikelse (sidorörelse).
Avhåll	Att lägga ett tåg en eller flera törnar kring en pollare, krysshult e.d. för att det ska vara enklare att hålla fast eller fira för hand.
Ankare	Ett föremål vars syfte är att fällas/hivas överbord för att sedan fästa i sjöbotten för att hålla fast ett fartyg.
Ankra	tilläggnig med ankare
Bardun	Stående gods som stöttar stångtopp till däck i akterlig riktning.
Barlast	Tungt material som placeras i botten under vattenlinjen för att öka ett fartygs stabilitet.
Beknip	Då en sladd är fastklämd mellan två föremål, så att den inte löper, säger man att sladden är i beknip.
Belägga	Man belägger en ända genom att göra fast den med några slag kryssvis kring en knap, pollare e.d.
Beslå	Att göra fast ett bärgat segel till bom, mast eller dylikt.
Bestick	Hjälpmedel vid navigering ex. passare, transportör och linjal.
Bestickföring	Innebär att man kontinuerligt fastställer sin position med hjälp av ytobservationer och beräknar ny/fortsatt kurs, samt för in denna i sjökortet.
Bidevind	Ett fartyg, som ligger upp så mycket som möjligt mot vinden och därvid bibehåller bästa möjliga fart, segla bidevind.
Bleke	Vindstilla, stiltje.
Boga av (avboga)	ankaret gör man, då man flyttar det ut från fartyget, färdigt för användning.
Bordvarts	Nära relingen, närmare relingen.
Bris	Vind av måttlig styrka. Man skiljer på laber eller lätt, måttlig, frisk, styv och hård bris.
Bräcka	Sägs man göra, när man skoter ett segel mot vinden för att för eller akter ska falla undan vinden.
Bära av	Att med båtshake e.d. hindra att båten stöter mot t.ex. en kaj.
Bärga	Rädda ett föremål eller en människa ur vattnet.
Bärga (ett segel)	ta ner ett segel.
Dejsa	Att med vinden backande i seglen göra fart akteröver.
Dikt	Nära, så mycket det går. Exempel: segla dikt bidevind, lägga rodret styrbord dikt.
Dirk	kallas det tåg som håller upp bommen då seglet inte är hissat.
Distansminut	Nautisk mil, 1852 meter. Numera är påbjudet mil, stort M.
Dragg	Mindre ankare utan stock, vanligen med fyra armar. En bit draggar, då ankaret ej gripit fast utan släpar efter sjöbotten.
Durk	Golvet på ett fartyg heter durk. På örlogsfartyg även särskilt förvaringsutrymme t.ex. ammunitionsdurk.
Dävert	En sorts lyftkran för att sätta ut och ta upp livbåtar, ankare o.d.
Enslinje	En linje som löper genom två väl synliga föremål och kan användas för navigering. Ofta sätts sjömärken ut så att de bildar en enslinje som sammanfaller med en farled.
Falla av	Att låta fartyget gira så att stäven avlägsnar sig från vindriktningen (svänga från vinden).
Falla på	"Fall på" är order till sjöfolk att hjälpa till med pågående arbete.
Fendert	Buffert av mjukt material för att uppta stötar vid tilläggning mm.
Fira	Att ge ut på ett tåg, så att det när som helst kan hållas an.
Flaggspel	Den flaggstång akter ut, på vilken nationalflaggan förs.
Flygande	Säges ett segel vara, som sätts från däck och vid bärgning tas helt in och alltså är löst från stående tackling.
Fockedrevsudd	Makramé biten som sitter fast i skeppsklockans klämt.
Fribord	Fartygssidans minsta höjd över vattenytan.
Frimärke	Linje som visar klart för grund.
Frälsarkrans	Livboj av cirkulär typ
Fyr	En fyr är ett sjömärke som nattetid vägleder sjöfarten medelst ljussignaler. De är ofta stål- och/eller betong-konstruktioner som är placerade vid strandkanten eller på grunt vatten.
Fånglina	Tåg, varmed båt förtöjs.
FÖG	Fart över grund.
Fördevind	"akterlig vind". Ett fartyg seglar fördevind, om det har vinden in akter ifrån.
Förfånga	Att avlösa vakter och poster.
Förhala	Med hjälp av frossar flytta undan ett fartyg frän en förtöjningsplats till en annan.
Förpik	Utrymme längst förut i fartyget.
Gaj	Tåg eller kätting, avsedd för stöttning av bomnock, t.ex. klyvarbomsgaj.
Gippa	Att vända undan vinden.
Gira	Göra en avsiktlig eller oavsiktlig avvikning från kursen. Svänga.
Hajning	Sjöhävning, som ej bryter, vid strand eller inne i hamn.
Hala	Att dra i ett tåg, t.ex. en talja. Man "hälar ned" flaggan.
Halgatt eller Halkip	Beslag, genom vilka man leder tåg eller wire, t.ex. förtöjningstrossar.
Halv vind	Man seglar för halv vind, då vinden kommer in rätt från sidan eller i närheten därav.
Hanfot	Tåg, vars båda andar är fasta och i vars bukt man anbringar den dragande kraften. Pikfallet brukar vara fästat i gaffeln med hanfot.
Hissa	Att lyfta något med hjälp av tåg eller talja, t.ex. hissa båt, hissa flaggan.
Hålla an (en tross)	att inte släppa efter mer på trossen. Hålla an en båt = hålla fast en båt vid brygga eller fallrep.
Hålla kurs	att styra anbefalld kurs utan onödiga girar.
Hålla ned mot	styra mot ett visst föremål, t.ex. en fyr.
Hålla undan	väja.
Kapp	Överbyggnad över trappnedgång, ruff eller salong.
Kardansk upphängning	En anordning så att t.ex. en kompass är horisontell även om fartyget rullar och stampar.
Kinkv	En ögla som bildas på tågvirke då det skjuts upp slarvigt.
Klys	Runt hål i fartygets bog eller låring, genom vilket ankarkätting o.d. leds ut.
Knap	Föremål, på vilket man lägger fast skot och fall.
Knop och stek	Knopar är knutar på en lina. Två linor kan förenas med en knop. Stek kallas ofta de sätt som man gör fast en tågända rom man vill kunna ta loss igen.
Krabb sjö	Kort, toppig sjö.
Krysshult	Större knap.
Kuling	Vindstyrka på ca 14-21 sekundmeter.
Ledvagn	Båge av metall som leder skot eller block.
Leva	Ett segel lever, då det fladdrar i vinden.
Levang	Borste med långt skaft.
Lik	Tåg med vilket segel eller flagga är kantad.
Litsa	Med lina fästa ett segel vid mast, bom eller gaffel.
Lod	Anordning för att mäta vattendjup. Det finns både elektroniska ekolod och handlod med snöre.
Lova	Med rodret bringa en segelbåt närmare vinden.
Lovart	Det håll frän vilket vinden blåser.
Lä	Det håll åt vilket vinden blåser.
Läns	Segling med vinden in akter ifrån.
Länsa	Segla med vinden in akter ifrån eller avlägsna slagvatten.
Mantåg	Tågvirke som sträckts ovan relingarna som skydd för att besättningen ej ska gå över bord. Ofta leds ett mantåg genom upprätta mantågsstöttor.
mantågsstöttor	Stöttor vilket mantåget leds genom.
Marvatten	Båt som är fyld men som ändå flyter, ligger i marvatten.
Moring	Järnring, som sitter fast i strand, kaj e.d. för att användas vid förtöjning.
Naja	Binda fast med garn eller annat smäckert tågvirke.
Namnsignal	Anropssignal. Fartygets fyrställiga internationella bokstavskod.
Namnvimpel	Vimpel med fartygets namn som hissas i stortoppen. Traditionellt på skutor.
Natta däcket	Blöta däcket, så att det ej skall gistna.
Nock	Yttersta änden av ett rundhult, t.ex. bom, mast o.d.
Nåt	Mellanrum mellan däcks- eller bordläggningsplankor.
Palma hem	Att raskt hala ett tåg hand för hand.
Preventergaj	Gaj som sätta på bommar för att förhindra ofrivilliga gippar.
Rappa ur	Ett skot kan rappa ur ett block, dvs löpa ut ur blocket.
Reva	minska segelytan
Rum sjö	Öppet vatten.
Rundhult	Master, bommar, gafflar, rår, stänger och spiror på ett fartyg.
Rymma	Vinden sägs rymma, då den drar sig så att den kommer mer akter ifrån. Motsatsen kallas "skralna".
Räcka en ända	Att sträcka ut och fatta en ända, innan den ska användas/halas av flera man.
Sejnfall	Fall att hissa flaggor och signaler i.
Signalstäl	Internationella signalflaggorna.
Skaffa	Äta.
Skeppsbröd, skeppskex.	En hård brödsort som Inte nämnvärt förändrades under förvaring, och som därför lämpade sig ombord på segelfartyg. Torra och ganska smaklösa brödbitar av utomordentlig styrka och hållfasthet.
Skralna	se "rymma".
Skränsa	Släppa efter på ett styvt tåg som ligger runt en pollare, en spelnock e.d.
Sköra	Pressa ett segel under härd vind, så det rämnar, eller på något annat sätt åstadkomma en reva i seglet.
Sjömaning	Gemensamt namn på allt arbete med tåg och vajer och rep.
Sladdrond	Kontroll att fall mm är uppkvejlat, ordning på däck etc, alltså en kontroll av att fartyget är sjömansmässigt.
Slagsida	Ett fartyg sägs ha slagsida då de på grund av lastförskjutning eller läkage lutar åt endera sidan.
Slingerräck	Anordning för att hindra saker att komma i rörelse vid sjögång.
Slå ut törnar	att vid uppskjutning av ett tåg befria detta från kinkar.
Släcka (slacka)	att släppa efter på ett styvhalat tåg.
Slör	Segling med vinden in på låringen (45 grader akter om tvärs).
Smult vatten	Lugnt vatten, utan större vågor.
Spinnaker	ett segel vars övre hörn (fallhornet) medelst ett fall hissas upp i masttoppen, och vars två nedre hörn (skothorn) kan skotas med ett spel på vardera sidan. När man länsar så kan båda skothornen hånga fritt, men när man slörar så bör läsidan hållas ut med en spinnakerbom.
Språng	Däckslinjens höjning för- och akteröver.
Stagvändning	Att vända genom vinden.
Sticka ut	Ge ut på ett tåg.
Sticka på	Göra fast ett tåg vid ett föremål, t.ex. en flagga eller en rundhult.
Styrfart	Den minsta fart ett fartyg behöver göra för att lyda roder.
Stå	Kommando för att tillfälligt hejda en rörelse eller manöver, t.ex. "stå i spelet".
Svaj	Ett fartyg ligger på svaj, då det är förtöjt vid boj eller ligger till ankars utan förtöjning vid land, så att det kan svänga fritt efter vinden.
Tagling	Att med garn linda ändan ev ett tåg så att det inte fransar sig kallas tagling. Förr i tiden använde man hästtagel till detta, därav namnet.
Tajt	Uppsträckt, styvhalat.
Tågvirke	Ett gemensamt namn på spunna linor, rep och trossar. Smäckert tågvirke benämns lina och grövre benämns tross. Riktigt klena linor kallas märling eller sjömansgarn. Tågvirke görs av fibrer som spinns till kardeler som sedan tvinnas till en tross. Av trossar kan man sedan slå en kabel.
Törn	1) Ta törn = bära av. 2) Lägga en törn = lägga ett varv av ett tåg kring t.ex. en pollare. 3) Styrtörn, vakttörn = den tid man ska stå till rors resp. ha vakten. 4) Törna ut = stiga upp. 5) Törna till = gå i arbete eller ta emot vakt.
Sätta av	Att skjuta ut båten i samband med avgång från kaj från fartygets sida med hjälp av båtshakar eller liknande.
Vaka	En båt vakar väl, om den går mjukt och lätt i sjön och ej tar vatten över sig.
Vakt	På fartyg är dygnet indelat i sex vakter om fyra timmar. Dessa är Hundvakten (00-04), Dagvakten (04-08), Förmiddagsvakten (08-12), Middagsvakten (12-16), Plattvakterna (1:a 16-18, 2:a 18-20) och Första vakten (20-24).
Vindöga	Den punkt på horisonten, varifrån vinden tycks blåsa.
Öppen vind	Att segla för öppen vind = man kan styra önskad kurs utan att ligga bidevind, dvs att vinden är gynnsam.
Överhalning	Häftig rullningsrörelse orsakad av grov sjö, vind eller lastförskjutning.